Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Tisdag

Idag har jag kompat en timme från jobbet, så skönt att hinna med att hämta gullungen äta mat med familjen och ta hand om hästen. Nu är det vbara hunden och jag själv kvar.

i morgon kanske vår nya soffa kommer, det ska bli så spännande att se hur den passar, det blir ju aldrig som man tror, men det kanske blir bättre. På jobbet var det dålig stämning, jag tror att det beror på en person som inte riktigt passar in, och så var det ganska rörigt.

Neo har öroninflammation, och ska få örondroppar i 10 dagar, han tycker inte om det, jag e så rädd att han ska ruska upp sitt diskbråck.
Stackarn hade så ont i sina öron igår han var iklädd vikingahjälm hela dagen, men idag stog öronen upp igen. Jag e så glad att jag jobbar med det jag gör, så jag kan ge mina djur de bästa möjligheter. Nej nu måste jag kolla på idol, sen e det säsongsstart för Desperate Housewifes, GRYMT!

Söndag

Idag har jag målat färdigt trappfan....den går under den benämningen from nu. Jag har målat målat o målat, det blev ett uselt resultat, men fick nytt hopp då jag fick en ide. Dock så hann vi flytta runt sofforna och återigen så var trappfan utan färg på sina ställen. Jag bröt ihop fullständigt och grät som ett barn, årets utbrott avklarat. Sofforna e på plats, nu inväntas en ny soffa och nya sofföverdrag. Jag hoppas att det sker snart så man får lite lön för mödan. Jag blir galen på trappfan iallafall, varför ramlar färgen av?????

Alone..

Jag känner mig väldigt ensam...jag lever mitt liv själv känns det som, jag lever med mina djur. Dom är alltid omkring mig, hemma på jobbet på min fritid, det e något jag verkligen uppskattar, och hoppas att det ska vara för evigt. Jag träffar aldrig Gustav, vi bara jobbar och jobbar, Herman träffar jag ca 1 1/2 timme per dag. Mina vänner träffar jag aldrig, och jag saknar dom oerhört. I stallet är jag relativt ensam, pratar med ett par få människor, det e samma sak på jobbet, ensam men inte utanför. Ingen känner mig. Och dom som gör det träffar jag aldrig. Dom personer som jag pratar mest med är dom som har det ungefär likadant, men fortfarande ingen nära som jag har daglig kontakt med. Jag känner mig inte ledsen över det, men vad hände? jag är en social person som numer lever ett eget liv med mig själv och mina djur.

Det värsta e Herman, men jag tar alla tillfällen i akt för att träffa honom så mycket det går, kompar på jobbet, hittar på mysiga helggrejer. MEN han börjar bli stor nu och är hellre med sina kompisar, vilket jag tycker är helt fantastiskt bra. Men jag lever själv, fast jag inte är själv?! Djuren tar all min tid och ork förutom jobbet, men jag vet att det inte alltid kommer att vara så. Men jag måste ju passa på att njuta av den tid jag har kvar med det här gänget.

Gustav ska ha all cred som orkar med att vara min stöttepelare när jag bara bryter ihop och ger upp, eller bara är hemma med Herman när jag är i stallet, jobbar över, eller är ute med hunden. Jag älskar dig, du är den mest fantastiska och ärliga människa jag någonsin har träffat. Och min lilla Herman, finns inga ord som kan förklara vad jag känner för dig.

I morgon är det typ hemskt, jag måste jobba sent och ingen kan hämta Herman på Fritids så jag kommer vara tvungen att ta med honom till jobbet och låta honom sitta ensam på övervåningen och titta på tv medans jag jobbar. Sen när har det blivit såhär....? Efter det ska vi ha myskväll han och jag och ta igen förlorad tid.

Nu ska jag gå och bada, och sen försöka sova lite. Jag sover sämre och sämre ju längre in på veckan vi kommer, inte bra, jag vet...Natten efter stängning sover jag knappt alls. Men i helgen ska jag vila och kanske måla lite trappräcken.

Hej!

Tisdag kväll.

Snack time.

Det närmar sig.

Älskade lilla vän, hoppas du får det så bra som en katt kan ha det i ditt nya hem. Jag kommer sakna dig, men är så glad att du får det som du förtjänar, en egen familj som älskar dig.

Frisk?

Mitt höst projekt, synd bara att man ska göra allt på en gång jämt. Huset ser ut som en rövar kula. Det skulle ju bli så fint med nya soffor och så vidare. Men tusan vad fint det blir sen!

Jag saknar lilla Doris!

Söndag.

Nya skor!

Har borstat neo!

Gott!

En timme senare.

Kul kille!

Kärlek

Om den här texten visas på min blogg så e jag super glad, annars e jag super sur.

Mysdag i höstens anda.

Onsdag

Torsdagen är utbytt mot onsdagen, dagen då jag jobbar sent..det är inte direkt det bästa jag vet. Men när jag väl är på jobbet så brukar jag tycka att det e ganska skönt. Man är ett mindre team o0ch inte så många kan dra i en fram och tillbaka.
Så nu e det snart dax att åka, på morgonen har jag lämnat Herman, varit i stallet och varit ute med hunden, tänka att jag hinner allt detta innan jobbet, skönt att ha nära igen.

Så...dags att dra!


OBS!
Det e bloggkrig igen, varför? Små gliringar till varandra fram och tillbaka, vad är problemet? Vi e borta och dom har det fantastiskt bra med alla nya hästar och deras nygamla favorit är tillbaka, vi har det bra här och dom har det bra där. Slut med smutskastning nu tycker jag, från ALLA håll.

Mode

Skriver den ena en sak i sin blogg måste nästa göra samma sak, skrattretande! Men jag är inte sämre jag, här kommer MIN favoritjust nu.

http://www.youtube.com/watch?v=iH3_k9FSEFY


Idag har det varit en bra dag, tills jag kom till stallet och insåg att Knektens konstiga grej på tungan har växt, avvaktar en vecka, sen får vi se. Trist om det e en tumör, då e det inte mycket att göra..

Eller kanske...

http://www.youtube.com/watch?v=6ZbOa3vMGBE
hej