Måndag Kväll

Efter en hysterisk dag på jobbet så är det så himla svårt att varva ner, jag har sprungit och farit hela dagen, och dessutom jobbat över idag oxå. Man undrar ju om det är så här det ska vara? Upp i ottan och hemma långt efter middagstid. Tur att jag har skaffat mig en medryttare till slut, det är en enorm skillnad på att slippa åka till stallet varje dag och stressa sig genom hästen, mycket bättre för honom och mycket bättre för mig.

Snart ska jag på bröllop, måste införskaffa lite ateraljer innan det. Skor och ett skärp, fixa håruppsättning mm. Känns jobbigt för jag har liksom ingen tid att går runt och leta efter det jag verkligen vill ha, utan det blir alltid skopunkten och nåt som duger, inte det man vill ha egentligen. Få se, kanske till helgen går det bra att dra ett par varv.

I övrigt händer det inte så mycket,...

En sak som jag har tänkt på är, den gamla raden-Släpp det och gå vidare! Hur fan gör man det? När man blir orättvist och elakt behandlad av människor, hur fan kan man släppa? Den som kom på det uttrycket kan ju inte själv råkat speciellt illa ut, jag vill lära mig att släppa och gå vidare, har många saker och människor som jag vill släppa, men HUR? Jag e ju som bekant så skör människa så det kan ju vara därför som just jag har svårt att släppa saker.

HERMAN världens finaste lilla kille, han har blivit så stor, han går på fritids nu och leker med storkillarna och det går så bra. Jag hoppas att han och jag alltid kommer ha sån bra kontakt som vi har nu, jag vill ha en avspänd och skön familjerelation, där man pratar om allt och stöttar varandra, allt som jag själv önskat. Synd att han inte har nåt syskon bara, jag tror att alla behöver syskon, fast egentligen vet jag inte varför man behöver det...ok om man har en jätte bra relation till sitt syskon och man blir mer och mer vänner ist för syskon, så kan det ju vara ett enormt stöd i livet. Nån som vet precis allt om en och en familj och uppväxt.

Oj vad det här blev långt, och inget vettigt kom ur mig, men det är mina tankar iaf.