En tanke..

Jag gjorde bort mig för ett tag sedan, var lite väl överkänslig och allmänt bitter. Men jag kan erkänna det, och skratta bort det..kanske inte är rätt sätt, men för min omgivning blir det iaf bättre. Jag tycker att man ska stå för vad man känner, hur konstigt det än må vara eller låta. Det känns som om det är ganska ofta som det hittas på bortförklaringar för ett beteende, och då är det inte ok tycker jag. Säger man som det är brukar man få en förståelse för det mesta. Jag vill ha raka rör! Jag har alltid varit en sån som inte säger eller visar vad jag känner, men på sista tiden så har jag börjat göra det, inte så mycket som jag borde, men jag gör det! Men tyvärr så blev det inte så bra som jag hade hoppats, att jag skulle känna mig starkare om jag sa vad jag tycker, men responsen blev dålig i princip bara mothugg och ingen förståelse alls. Men jag hoppas att det ändå fick personen/ personerna att åtminstone haja till. Jag e så supertrött på att tassa på tå för alla, det finns nämligen alltid en anledning som låter dessa bete sig som de gör.

Jag saknar alla mina vänner som jag en gång (typ innan jag började jobba ihjäl mig) hade omkring mig. De flesta är ju kvar men inte på det där riktigt nära planet. Jag har en kompis som jag vet att jag kan ringa dygnet runt om det e något och vi kan prata om allt, men vi ses så sällan, men pratar desto mer i telefon, men det blir inte på sama nära sätt. Men..I love you Kattis! En annan vän som jag har så roligt med så jag typ kissar på mig...blev det lite si och så med...många har sina åsikter om vår vänskap och att det är onaturligt hur en kille och en tjej kan vara så bra vänner. Det har varit upp och ner hela tiden, men jag saknar den tid som det var han och jag mot alla typ. Men allt går upp och ner hela tiden, en dag blir det kanske som vanligt igen.
Jag vart själv förvirrad av hur bra kompisar vi blev, och tänkte att det måste vara nåt fel, men det var inte det, efter många känslostormar, skitsnack och allmänt tjafs, så insåg jag att det kan man visst vara.

Nog om detta uttjatande misär snack...

Jag var i stallet tidigt idag, så himla skönt, vi gick på vår vanliga promenad tillsammans med Birk och Lin, det var trevligt och vi blev alla motionerade idag med.
i morgon blir det Op hela dagen, kul men ofta lite stressigt, sen blir det sushi hoppas jag.

Förresten...det finns en vän som jag inte saknar och det är hon som gjort att jag inte litar på någon annan än mig själv! Fy F..n för den "människan".

Nu fryser jag och e skitig, så det blir ett litet bad (innan det blir mörkt, för lampan pajade och jag når inte upp att byta den), sen sova!